Ja, om tjänsten låter byrån hålla advokatsekretessen. Advokatsamfundet ser inga egentliga hinder mot att advokatbyråer använder molntjänster, men kräver att tystnadsplikten och skyddet av klientinformation upprätthålls. I gratisversionen av ChatGPT används innehållet som standard för att träna modellerna, och då blir svaret i praktiken nej.

Vad lagen säger

Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken ska en advokat hålla tyst om det hen får veta i sin verksamhet när god advokatsed kräver det. Ett brott mot tystnadsplikten kan prövas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, men bara Justitiekanslern får väcka åtal, och bara när det behövs av hänsyn till allmänintresset. I praktiken hanteras brott mot tystnadsplikten normalt disciplinärt, av Advokatsamfundet.

Lagen nämner inte AI. Frågan blir därför densamma som för varje annan tjänst: kan byrån visa att klientens uppgifter inte röjs?

Vad Advokatsamfundet säger

  • Juni 2024: styrelsen antog allmänna råd om generativa AI-modeller i advokatverksamhet.
  • 2025: råden ersattes av en vägledning om användning av generativ AI. Den säger bland annat att verktyg bara ska användas om de säkerställer att klientinformation inte röjs i strid med tystnadsplikten, att advokaten ska granska verktygets villkor, och att byråer bör ha interna riktlinjer.
  • 3 februari 2026: samfundet presenterade ramavtal med fyra leverantörer av juridisk AI: Blendow Lexnova, Legora, Juno och JP Infonet.
  • 28 april 2026: vägledningen om externa IT-tjänster uppdaterades. Slutsatsen är densamma som 2011 och 2019: inga egentliga hinder mot molntjänster, så länge tystnadsplikten och övriga yrkesplikter efterlevs. Den nya versionen pekar på det geopolitiska läget och har ett tilläggsavtal med förslag på klausuler till leverantörsavtalen.

Vad det betyder för ChatGPT

PlanTränas på innehållet?Pris
Free, Go, Plus, ProJa, som standard. Det går att stänga av.Från 0 kr
BusinessNej, som standard180 kr per användare och månad, årsvis
EnterpriseNej, som standard. Datalagring kan väljas i tio regioner, bland dem EU.Enligt offert

En privat ChatGPT-prenumeration på en advokats eget kort är alltså fel verktyg för klientmaterial, även om träningen går att stänga av: byrån har då inget avtal och ingen kontroll. Business och Enterprise är byråavtal där träningen är avstängd från start. Men OpenAI är ett amerikanskt bolag, och det avgör vilken lag som når uppgifterna, oavsett var de lagras. Det tar anteckningen om CLOUD Act och FISA 702 upp.

En checklista för byrån

  • Vilken plan, och vems avtal? Ett byråavtal, inte en privat prenumeration.
  • Tränas något på det ni skriver in? Nej ska vara standard, inte ett val varje användare måste göra.
  • Var lagras materialet, och vilket lands lag gäller för leverantören och dess ägare?
  • Loggas det vem som öppnade vad? Utan logg kan byrån inte visa vem som såg klientens uppgifter.
  • Finns interna riktlinjer, som Advokatsamfundet rekommenderar? Vilka ärenden får gå in, och vad får aldrig klistras in?
  • Har leverantörsavtalet klausuler i linje med tilläggsavtalet i 2026 års vägledning?

Quince AI bygger Egen, en AI-arbetsyta på svenska servrar utan amerikanskt bolag i kedjan. Checklistan gäller oavsett vilket verktyg ni väljer.

Källor

  1. Rättegångsbalken 8 kap. 4 §, via Advokatsamfundet
  2. Justitiekanslern, beslut 2021-02 om advokaters tystnadsplikt
  3. Advokatsamfundet, allmänna råd om generativa AI-modeller, 18 juni 2024
  4. Advokatsamfundet, vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet (2025)
  5. Norstedts Juridik om Advokatsamfundets ramavtal om AI-tjänster, februari 2026
  6. Advokatsamfundet, uppdaterad vägledning om externa IT-tjänster, 28 april 2026
  7. ChatGPT, priser och planer, kontrollerat 24 september 2026